1979 blev det möjligt att uppföra en byggnad om högst tio kvadratmeter på sin tomt utan bygglov. Denna typ av byggnad kallas friggebod, efter Birgit Friggebo som var bostadsminister när lagändringen genomfördes. Även nuvarande bostadsministern Stefan Attefall har genomfört en reform av liknande slag. Men kommer det s.k. Attefallshuset att bli samma succé?
Birgit Friggebo är troligen en av få svenska bostadsministrar som skrivit in sig i Svenska Akademiens ordlista. Det beror inte bara på att friggeboden utgjorde en efterlängtad regellättnad, utan också på att det var så lätt att göra om den ansvariga ministerns namn till ett ord för litet hus.
En friggebod fick ursprungligen inte ha en byggnadsarea över tio kvadratmeter. 2008 ändrades reglerna. Nu fick ytan uppgå till 15 kvadratmeter, och höjden till taknocken fick vara högst tre meter.
Friggebodens ersättare
Friggeboden ansågs dock, även sedan dess yta utvidgats, inte svara mot de behov som finns idag. Inte minst ville regeringen göra det lättare för fastighetsägare att uppföra stugor som kunde hyras ut som bostäder, för att på detta sätt minska bostadsbristen en aning.
2 juli 2014 trädde en ändring i plan- och bygglagen i kraft, som gör det tillåtet att uppföra en komplementbyggnad med en area på upp till 25 kvadratmeter utan att ansöka om bygglov. Det återstår att se om dessa Attefallshus, uppkallade efter den nuvarande bostadsministern, kommer att bli samma succé som friggebodarna.
Precis som när det gäller friggebodarna är det inte alltid fritt fram att bygga ett Attefallshus. De få endast uppföras på tomter som redan är bebyggda, och den som vill uppföra ett Attefallshus närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste fråga grannen om lov. I områden som anses vara särskilt värdefulla i historiskt hänseende är det inte tillåtet att bygga Attefallshus.
Så är fallet i vissa områden i Haninge kommun, däribland Dalarö och Årsta havsbad. Sammanlagt finns det 33 kulturhistoriskt intressanta områden i kommunen.