Hem

Hur är kvaliteten på svenska hus?

Det finns många vackra byggnader i Sverige, men hur är det med kvaliteten på det som byggs idag? Och byggs det tillräckligt många bostäder i Sverige idag? Sedan mer än tio år tillbaka finns det ett råd för byggkvalitet, som bl.a. har till uppgift att ta fram garantiregler för fastigheter. Så här skrev Dagens Nyheter i februari 2003:
Byggbranschen har länge fått skämmas efter många skandaler med sjuka hus, mögel och andra kvalitetsproblem. Till det kommer problemen med oklara ansvarsförhållanden, som i bland leder till att byggherrar och leverantörer skyller på varandra i stället för att lösa problemen. Ett av skälen till svårigheterna är den korta garantitiden på hus, som bara är två år i Sverige. Det bäddar för problem eftersom många fastighetsfel, till exempel mögel, uppträder långt senare.

Hur blev det?

Fem år senare höll rådet ett seminarium i Malmö, där det konstaterades att det inte byggs tillräckligt med hyreslägenheter. Anledningen sägs vara att det blivit dyrare att bygga, men det som framför allt har ökat är de priser som förknippas med byggande. Markpriserna har stigit, och detsamma gäller entreprenadpriserna och priserna på byggmaterial. Även planprocessen tar mycket tid och pengar i anspråk, och om byggbolagen kunde använda dessa resurser till byggande istället skulle mer kunna byggas, sa man då. Ytterligare fem år senare kan man konstatera att det fortfarande finns en hel del problem med det svenska bostadsbyggandet, inte minst när det gäller hyresrätter. Det byggs fortfarande för dyrt och för lite i många delar av landet, och inte minst i storstäderna är bostadsbristen akut. Men även det som byggs dras med vissa problem. De senaste tio åren har ett stort antal hus byggts med enstegstätade putsfasader, som saknar luftspalt. När fukt tränger in i väggen kan den inte ta vägen någonstans, vilket leder till mögelskador. Hela 95 % av de hus med putsfasad som byggts under den senaste tioårsperioden kan ligga i riskzonen för denna typ av skador. För att sammanfatta kan vi alltså konstatera att det fortfarande finns ett stort behov av ett byggkvalitetsråd.